Idag är det inte särskilt många som läser filosofi längre, och ämnet ses allmänt som något man kanske gör i sin ensamhet över ett glas rödvin. Inget som är särskilt viktigt alltså. Dock är det så att den politik som styr oss alla i grund och botten vilar på en politisk ideologi som i sin tur har sitt ursprung i politisk filosofi.
Politisk filosofi innefattar den filosofi som studerar hur till exempel ett land ska styras, eller vad rättvisa är. Vad är exempelvis ett rimligt straff för ett inbrott? Och är bestraffning överhuvudtaget något som behövs? Politiken har alltid varit ett stort och viktigt ämne inom filosofin och har varit det ända sedan antikens dagar när stadsstaterna uppstod i Grekland. Man kan säga att den politiska filosofin startade med Platons verk “Staten” och sedermera Aristoteles som utvecklade den politiska filosofin till ett eget akademiskt ämne.
De partier som finns representerade i Sveriges riksdag bygger även de i grund och botten på politiska filosofier. Några viktiga politiskt filosofiska tänkare genom åren har varit till exempel Immanuel Kant, Edmund Burke, Karl Marx, Aristoteles, Platon, John Lock och Machiavelli. Idén om en stat vilar än idag i grund och botten på Platons klassiska verk “Staten”.
Det som skiljer ut just politisk filosofi från andra akademiska ämnen är att det är väldigt normativt. Det vill säga, ämnet behandlar hur saker och ting bör vara snarare än hur saker och ting är. De största politiskt filosofiska inriktningarna idag är liberalism, konservatism, socialism samt feminism.
I grund och botten skiljer sig dessa politiska filosofier i frågan om hur resurser ska fördelas. Detta är också en fråga som har diskuterats genom alla tider inom den politiska filosofin. Den vänstra sidan på den politiska skalan menar enkelt sätt att man ska fördela resurserna jämnt över befolkningen så att ingen har mer än någon annan. De menar att detta är mest rättvist. Högersidan menar tvärtom att detta leder till orättvisa eftersom vissa helt enkelt jobbar hårdare än andra och därmed förtjänar mer resurser. Detta leder till politiskt filosofiska funderingar kring varför andra jobbar hårdare än andra och så vidare. Filosofi är inte ett lätt ämne. Vänsterpolitiker menar även att staten bör äga så mycket som möjligt medan högerpolitiker hellre ser privata aktörer på marknaden.
