Näringspolitik kan kort sägas vara den politik som rör företagens möjlighet att växa och skapa jobbmöjligheter. Det är med andra ord en viktig del av landets ekonomi i stort, liksom för de innovationer som skapas i landet. Det är ju ofta entreprenörer som driver den tekniska och ekonomiska utvecklingen framåt i ett land, och en näringspolitik som skapar förutsättningar för sådant entreprenörskap är således att eftersträva. Samtidigt ska näringspolitiken reglera marknaden så att konkurrensen inte blir skev.
Även om näringspolitiken således kan sägas styra företagens verksamhet på samhällelig nivå, har företagen dock fortfarande kontroll över detaljerna i hur de sköter sin ekonomi. Det är till exempel upp till företagen själva huruvida de vill använda sig av fakturaköp eller inte för att få in pengarna från sina fakturor. Det kan vara praktiskt om man behöver likvida medel till företaget snabbt. Samtidigt innebär det en viss kostnad för företaget, varför man i varje fall får överväga fördelar och nackdelar. Än så länge styrs detta inte genom näringspolitiken.
Arbetet med näringspolitiken i regeringen drivs framförallt av Näringsdepartementet, samt av landets närings- och innovationsminister, som för närvarande är Mikael Damberg. Som exempel på en satsning som den nuvarande regeringen driver inom näringspolitiken kan nämnas den strategi som har lanserats för att stärka utvecklingen av sociala företag. Sociala företag är företag som med hjälp av affärsmässiga metoder hittar lösningar på olika samhällsproblem, och anledningen till att regeringen satsar på denna (allt mer växande) del av det svenska näringslivet är att de ser socialt entreprenörskap som nyckeln till många av de problem som det svenska samhället står inför idag.
