Winston Churchill ska ha sagt någonting i stil med att demokrati är det värsta styrelseskicket – om man räknar bort alla andra som testats genom historien. Vid ett annat tillfälle gav han omdömet att det bästa argumentet mot demokrati är att ha en kort konversation med en genomsnittlig väljare.
När det handlar om hur ett land ska styras så är demokrati kanske inte så mycket mer än det bästa idealet vi kan leva upp till just nu. Om vi ska vara ärliga så finns det många nackdelar med demokrati. “Majoritetens tyranni” är ett välkänt talesätt som illustrerar hur demokrati kan upplevas av de som befinner sig utanför normen. Likaså finns det en tendens hos demokratier att under vissa omständigheter upplösa sig själva i utbyte mot trygghet och ekonomiska garantier (tänk strängare lagstiftning, åsiktsregistreringar o.s.v.). Ytterligare ett återkommande problem är att väljare röstar utifrån sina egna kortsiktiga intressen. Intressen som inte nödvändigtvis sammanfaller med vad som är bäst för samhället. Politiker tvingas i sin tur att anpassa sina agendor för att tillfredsställa samma kortsiktighet. Vilket gör det svårare att upprätthålla långsiktigheten i skola, sjukvård, akuta tandläkare, försvar och alla annan samhällsservice.
Politiker pratar ofta om folkets röst, men sanningen är förstås att det inte finns något sådant. Snarare så handlar det om miljontals röster som ropar om olika saker samtidigt. Inte konstigt då att demokratier både kan vara sköra och svåra att navigera i, inte minst om man är politiker.
Så vad är det bästa argumentet för demokrati? Demokratier låter folket välja fram allt från kallhamrade opportunister till idioter. Men det finurliga är att demokratin låter folket välja bort dem fredligt samtidigt som den begränsar deras handlingsutrymme. Det innebär, till skillnad från diktaturer, att det finns en viss tröghet inbygd i systemet. Om folket skulle ha oturen att rösta fram en riktig dåre så innebär det att han eller hon har mindre utrymme att orsaka ordentlig skada.
Diktaturer kan på många sätt vara betydligt mer effektiva än demokratier, men hur många diktatorer kan du nämna som är att betrakta som godhjärtade människor? Jag vågar satsa en femhundring på att du kan räkna dem på ena handens fingrar, om du överhuvudtaget kommer på någon. Det ligger förmodligen i sakens natur att de bästa ledarna ändå köper demokratiska grundprinciper om fria medier, val och samhällsinstitutioner som inte styrs direkt av politisk hänsyn.
Det är förmodligen det yttersta skälet till att vi ska vara aktsamma om demokratin.
